kaffe med mor.

endast några få dagar kvar tills julafton.
och jag har världens hemlängtan.
istället är man strandat på en alptopp. 4000m upp.

vill sitta i köket hemma hos min familj Ek, känna dofter av kaffe och jul.
lång tid nu jag har varit ifrån dom nu.
och livet här är hektiskt, inga lugna stunder.

längtar efter lugn oc ro med människor jag älskar.

le för helvete kvinna.

fredag var sista kvällen i bulle. jobbade tio timmar, sedan utgång.

galet. är nog ordet som kan användas.

igår flyttade tilda.

från franska delen till tyska delen.

fem gigantiska resväskor plus astrid, tre byten med tåg.

jag avled.

kommer upp för berget och möts av tretton jävla minus grader och en meter snö.

så nu är man då bosatt med tre portofiser som mor säger.

börjar jobba åtta imorgon kväll. tilda klär på sig rocken som bartender.

önska då mig lycka till.

näsont.

precis avslutat dagens arbetstimmar. två dagar kvar på denna arbetsplats som hjälplös servertris mot äkliga gamla fransktalande schweizmonster. sedan bär det av mot Popcorn.

japp, namnet på baren där jag ska spendera de närmaste sex månaderna.

bland metervis av snö, och alper. ska tilda leka bartender.

har bott i en skolåda de senaste nio månaderna, ska nu bytta ut detta näste mot en trerummare med tre portogiser. vet inte om det känns betryggande. men ack, allt ska man då pröva på.

mitt liv har väldigt snäva svängar och galna nerförbackar men jag börjar bli van.

fast nu ska man upp 4000m i bergen istället.

känns ibland som livet här i schweiz är taget ur ett klipp från sound of music, förutom då att även bert karlsson sjunger bättre än mig.

egentligen förr var jag nog ganska grym på att skriva om migsjälv på nätet men de sista åren har det ramlat av mig. jag vet varför. gömde mig istället bland skuggorna. och blev skygg för livet.

ska försöka ändra detta.

nu målar vi skuggorna vita.

men ge mig lite tid, bara en vanlig ovettig människa..

neontönt.

tänkte. jo så var det.

eller snarare, nu vågar jag.

eller, ta mig fan. nu jävlar.

eller egentligen vet jag inte. men här är jag. bara jag. tilda.

har gömt mig bland skuggorna tillräkligt länge för att skapa mod.

nu river vi betongväggarna med släggor.

nu jävlar ska vi blogga. för det är väll så det kallas nuförtiden?